Rensa i röran...

Ibland blir saker, papper och tidningar liggande framme hemma hos mig. -Vaffö då da, vafför då da, Ja varför blir det på detta sätter viset, som rumpnissarna i Ronja Rövardotter sa, när en stövel dök upp  i taket på deras vardagsrum.

För att nästa projekt kommer nerdimpande, och är roligare, kanske det. För att mitt vanliga jobb tar mer kraft än vad jag har, kanske det? För att jag borde säga nej till minst hälften av alla roliga projekt jag blir tillfrågad om att göra, kanske det?

Men sanningen är att högarna i sig är energitjuvar. Bara vetskapen att jag borde göra detta och detta, och detta, gör att energin tryter. Att delar av det den stående riggen och förtöjningstampar till båten fortfarande ligger kvar i en hög i vardagsrummet är helt ofattbart, lika ofattbart som en stövel genom vardagsrumstaket.

I dag har jag preparerat mig. Klockan stod på 06 för att kontrollera var Dong Feng Race Team och Martin Strömberg var någonstans, och var Brunel var i förhållande till dem. Det blir nervkittlande målgång för Volvo Ocean Race i Abu Dhabi ser det ut som, datorns volym är uppskruvad. Den sista prognosen meddelar att någon gång mellan 08-09. Nu läser jag på appen att Brunel leder med 1,8 M, det är 16,1 M till målet och de har WMG på 16 knop. Om en timme då vet vi, vem som vann det här benet. Då är det dags för dem ombord att rensa i röran, för att kunna ladda maximalt för nästa ben, första dagarna i januari 2015.

Ut åker i dag den gamla skrivaren, växthus från balkongen, gamla krukor, disketter, gamla CD-skivor, 20 år gamla seglings- och båttidningar, böcker, gammal facklitteratur och en uttjänt sodastream.

Det gäller att släppa taget om det gamla för att kunna släppa in det nya i livet, helt enkelt rensa i röran.

Den första och den sista....

Det sista glaset på det gamla året, och det första på det nya...

Ibland när jag provar något nytt, om det inte kräver hundraprocentig koncentration kan jag hinna reflektera över att det är första gången. Att veta att om det här fungerar, då kommer jag att göra detta många gånger om under lång tid, det kan ge en härlig lyckokänsla.

När det är åt andra hållet, när jag är vet att jag göra något för sista gången, eller träffar någon för sista gången, då anstränger jag mig ytterligare för att det skall bli verkligen bra. För jag vill att den personen skall komma i håg det jag gjort på ett bra sätt, och är jag på en plats för sista gången, så tar jag en extra titt i omgivningen.

Ibland vet jag att något görs är för sista gången, eller att det är sista gången jag träffar en person, men det är inte alltid, ibland blir det en sista gång utan att jag är medveten om det.

Att vara mera medveten hela tiden, för att varje gång göra det lilla extra,  för att vara mera närvarande i varje möte, att inte redan vara på väg mot nästa mål i tanken, det tänker jag blir bättre på.

Jag får inspiration av flera av GKSS-elitseglare, som tränar både i och utanför båten (inte i trapetsen, utan någonstans på land) . De seglar, äter, seglar igen,  äter, ger sig iväg ut och cyklar 5-7 mil eller tränar på gymmet, äter, sover, och sedan är det en likadan dag igen, och igen. Jag fattar inte hur de orkar, envishet och viljestyrka är bara förnamnet på kvalitéer de besitter.

Jag försöker få klubbens elitseglarna att skicka in material till hemsida och Facebook, det går mindre bra. Ibland är de nog rätt trötta på mig, eller så har de glömt det så fort jag har sagt det, för de har fullt focus på träningar och tävlingar. Sedan verka de komma ihåg varje detalj av sin träning, i alla fall det som går bra, de kan komma ihåg, det de vill, det som är viktigt för dem. Förutom fokus, så är de medvetna i nuet, med andra ord, riktigt bra förebilder. De tänker helt säkert - den första gången, som de kliver upp på prispallen, högst upp på pallen.

Driven av en passion...

Margareta Elding-Ponten på Hovås Kallbadhus

Det är härligt med passionerade människor, de lyser alldeles av sig själva och sprider energi. Jag har precis varit nere i Hovås på kallbadhuset och träffat Fritiof och Margareta. I vanliga fall pratar Fritiof och jag båtar och segling. Men i dag var det Margareta och hennes bok "Glutenfritt-gott och enkelt som jag var nyfiken på.

Fritiof blev nog lite förvånad för att jag inte ens hade tid med en tur ner i Agraff. Jag blev mycket fascinerad av Margaretas kunskaper i ämnet celiaki och hur hennes ögon verkligen lyste. Eftersom jag själv har funderat på om jag mår bättre utan gluten, så var det bara att ta in så mycket information som möjligt, vilket var enkelt då hon uttryckte sig enkelt och lättförståerligt.

Så började vi prata marknadsföring, och då kände jag genast hur idéerna började flöda, och efter en stunds idé-sprutande, fick jag säga till Margareta om hon ville att jag skulle sluta spruta i déer.  För jag har flera olika passioner, och att arbeta med marknadsföring och olika typer av kommunikation det är en av mina passioner. Vet du vad som är dina passioner i livet?


Du kan läsa mera om Margareta och hennes bok på http://eldingponten.com/ Jag hoppas att någon av Margaretas egna idéer eller mina tips  mynnar ut i en föreläsning om celiaki i närheten av Göteborg, för då skall jag gå och lyssna, för det är kul att lyssna på passionerade personer som gärna vill dela med sig av sin kunskap.