fredag 2 september 2011

.....rena ketchupeffekten...



Den som tror att saker och ting börjar lugna ner sig för att det blir höst, den tar fel. I dag har jag ÄNTLIGEN fått se min nya mastfot. Det känns helt galet, jag kommer få på nya masten på min segelbåt Emma senast 9 september. Det finns ju bara en sak att göra, här skall seglas nästa helg, vare sig jag har en svag axel eller fortfarande hoppar fram på kryckor. Det är ett par andra aktiviteter som jag har lovat delta i, och faktiskt på söndag är det meningen att jag skall hålla kurs i att köra motorbåt för Sjösportskola, vilket antiklimax. Men det är Women Only, så det är klart att jag skall göra det. Fast ååååååååååå vad jag bara vill strunta i allt nästa helg, hissa seglen och sticka iväg. Kanske måste jag ha i båten en eller två veckor i alla fall, för vad jag har längtat efter att segla. Det gäller bara att hitta en lika seglingstokig gast, men det borde inte vara något problem.

Det blir ett nytt Seglarmingel 16 oktober i Långedrag hos Sjösportskolan med Milo Dahlmann som huvudtalare.Tänk att hon kommer hem till Stockholm i helgen efter två års seglande, och vi i Göteborg blir först med att få höra hennes föredrag i oktober! Sedan får vi också höra om handikappsegling hos GKSS och förhoppningsvis kommer SSRS tala om vikten att kunna kommunicera ombord och med andra båtar.  det blir ett antal utställare också, så det blir en mingelsöndag av stora mått. Vi har inte lagt ut nyhetsbrevet ännu, men du kan faktiskt anmäla dig redan nu, genom att trycka på den här länken, läsa och anmäla dig hos Sjösportskolan.



Men det bästa till sist! Det blir Lobster Cruise med Women Only 30/9-2/10 ombord på 65-fotaren Celeste och jag är med som deckhand! Du kan läsa mera om vår Lobster Cruise här. Snart, mycket snart skall jag vara frisk, krya igen och vara skeppare på båtarna som vi seglar med när vi kör Women Only. Vi har plats för tio gäster , så du är välkommen ombord.

I morgon skall jag flytta Emma från hemmahamnen till en hamn närmare riggarens verkstad. Det skall blåsa upp till 10 m/s, men vi som skall köra motor hela vägen norrut, vi får medvind. Det blir härliga timmar på havet med min älskade båt och gott sällskap, innan kräftorna på kvällen.


...iblland hittar jag ett guldkorn, ibland hittar jag flera....

Informationsflödet i dagens samhälle är enormt, och mycket låter jag bara rinna av mig, men visst glimmar det till ett guldkorn då och då. Ibland hittar jag flera.
Dessa rader kopierade jag rakt av från en av mina vänner på Facebook. Mycket tänkvärt.

Vänta inte på tiden ... Använd den
Vänta inte på kärleken ... Känn den
Vänta inte på pengar ... Tjäna dom
Vänta inte på en väg .. Hitta den
Vänta inte på möjligheten ... Skapa den

Gå inte för mindre ... Sikta på det bästa
Jämför dig inte med andra ... Var unik
Beklaga inte tidigare fel ... Använd dessa
Älta inte misstag ... Lär av dom
Backa inte... Gå runt
Stäng inte dina ögon ... Öppna ditt sinne
Kör inte från livet ... Uppskatta och njut av det

Läs inte bara detta .. dela det vidare....
 
 

Lyckat mingel gav energi

Jag har varit på affärsmingel i kväll med drygt 125 andra kvinnor och män, och bara pratat om Lobster Cruise 30/9-2/10, Seglarmingel 16/10 och julbordskryssning 17-18/12 hela tiden. Men jag har pratat under cirka 1, 5 minut max , för sedan var det dags att gå vidare. ´Vitsen var att träffa så många som möjligt på så kort tid som möjligt. sedan körde vi speed dating, men inte för att hitta en partner utan för att hitta nya kunder, nya bollplank, samarbetspartners mm. Dessutom har jag fått lyssna och lära mig om ett antal spännande företag och faktiskt i huvudsak kvinnorna bakom de aktuella företagen.

Jag känner mig helt uppfylld och riktigt glad, trots kryckor och en värkande axeln, eller kanske just därför. Visserligen känns motgångarna mera när jag inte ens kan gå rakt fram. Men känslan efter att ha hoppat/gått på kryckor upp tll Skansen kronan, och sedan ytterligare två trappor upp och sedan få träffa alla dessa fantastiska kvinnor och män var värt det. Ner kommer jag alltid, och jag brukar landa på fötterna, om än något tilltufsad.

Fast just nu känner jag att jag kan flyga fram trots kryckor och den svaga axeln, oc det är värt mycket!

Leta i den här bloggen