tisdag 6 september 2011

Tänk att jag inte kan lära mig att säga nej!

Jag har varit med på GQSS seglingssektionens möte i kväll. Det var både långa och korta planer om vartannat. Några aktiviteter till i oktober, november och december skulle snabbt planeras och skickas ut till alla medlemmar via medlemstidningen Oscar och nyhetsbrev.  Det som vi inte ens pratade om var vilken av våra två hemsidor vi skall lägga ut allt på- För vi har den gamla hemsidan här, och den nya hemsidan här, och just nu är ingen helt uppdaterad. Tänk att jag inte kan lära N E J, dessa tre bokstäver som är så svårt att sammanfoga till ett någorlunda bestämt ord, som indikerar för omgivningen att de får hitta någon annan som gör det som de gärna vill ha utfört. Men visst är det sant, att om du vill ha något gjort snabbt och effektivt, då skall du ge det till en upptagen kvinna, för då blir det gjort.

Så nu har jag lovat att ordna en kväll för alla medlemmar där vi gör sjömansarbete, pratar, spånar idéer inför nästa år, fikar och kanske dricker ett glas vin. den planerade pubkvällen den 27/10 blev raskt omvandlad till medlemskväll, och nu är jag på jakt efter en kvinna som kan lära oss andra att göra sjömansarbete. Kanske kan jag få några tips via bloggen eller via Facebook?

Den kvällen kan bli som en sk. syjunta som några bekanta fortfarande håller igång efter drygt 20 år. Officiellt skall de sy, men det var ungefär 15 år sedan någon sydde, stickade eller virkade något, för de bara träffas, pratar, äter och har roligt. Det innebär för GQSS del kanske att de som vill dricka vin och prata gör det, och de som vill göra sjömansarbete gör det, och de som vill spåna idéer för vårens aktiviteter gör det.

Jag som skulle öva på att säga nej, jag sa som jag brukar, hur svårt kan det va´ att fixa den kvällen. Naturligtvis hur enkelt som helst, för jag har lite annat att fixa med samtidigt, så det här hinner jag säkert ändå.

Så det gick inte den här gången heller för mig att säga nej, men jag arbetar på det.....

måndag 5 september 2011

Det är kul att vara populär...

....eller i alla fall ha den mest populära kursen hos Kryssarklubben just nu. Det är egentligen 14 platser på kursen normalt, men eftersom det var en annan kurs på måndagar som inte var lika populär, fanns det ett klassrum ledigt. Vi tar bort väggen och vips finns det plats för några flera. Just nu är det 19 anmälda, och gränsen går vid 20 personer.  Det blir flera som kan diskutera och lära sig, men också större krav på mig som lärare. Det kan bli körigt att hinna runt till alla när vi räknar tidvatten, men det löser sig. Det är så roligt att träffa alla kursdeltagarna, för var och en har i regel med sig spännande erfarenheter som både de andra kursdeltagarna och jag kan lära oss av.

Det är roligt att fler och fler människor vill segla lite längre än bara på kusten, eller över till Skagen. Fast långfärd behöver inte vara den som färdas längst, det kan vara en kort seglats, men en stor inre resa. Nästa måndag börjar utsjöskepparkursen i Dovers hamn, och tio veckor senare slutar vi med en seglats mellan Calais till Dover, i alla fall på pappret.

Annika som arbetar på kansliet hos Kryssarklubben, sa efter att hennes man hade avslutat utsjöskepparkursen att det var skönt att få tillbaka matsalsbordet. Vadå undrade jag? Jo, det hade legat ett sjökort över Engelska kanalen, en Reeds från 2006, passare, linjal och transportör framme hela terminen. För hennes man befann sig mentalt i Engelska kanalen hela kursen. Efter kursen när han hade lämnat tillbaka sin lånade Reeds och stoppat undan sjökortet över Engelska kanalen, då fick hon tillbaka matsalsbordet.

Det är så det är för mig. Jag är seglar i Engelska kanalen på hösten och våren. Så naturligtvis måste jag köpa Yachting Monthly varje månad, så jag har kontroll på vad som händer runt mig när jag seglar. Ja, jag måste köpa Practial boat owner också, och ibland slinker det med en Yachting World. Det råkar till och med vara så att jag har en Reeds 2011, både i pappersform och elektronisk. Nu har de släppt Betaversionen av Reeds på nätet, och naturligtvis måste jag ha en för att se hur det fungerar.

 Tänk, bara för att jag håller en utsjöskepparkurs, stående på land i Långedrag....

söndag 4 september 2011

........ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!

MASTFÖTTER X FLERA
Gamla mastfoten på sin plats


Nya mastfoten, inte på plats ännu
...så har jag min nya mastfot ombord. Inte sitter den på plats ännu, men den är ombord i alla fall. Det är över ett år sedan jag senast seglade min egen båt innan rigghaveriet. En kontrollerad gipp med stora genuan i mycket vind, och då gick toppbeslaget. Det värsta var att det var inte bara toppbeslaget som gick, det blev sprickor i mastfoten också. Sedan var det där med att jag skulle bestämma mig för singel line reef bom, eller inte. Eller kanske, eller kanske inte. Visst är det bra med att ta in andras åsikter, men jag höll på att bli tokig av allt jag läste och vad andra tyckte. Till slut blev det en single line reef bom, så det så.  Min fortissimo Emma är båt nr 1, och konstruktören Lars-Olof Norlins (LON) egen båt som han byggde till sin familj. På grund av diverse olyckliga omständigheter så bestämde han sig för att sälja båten, och jag är ägare nummer tre av Emma.

LON vill definitivt att jag skall ta bort det främre förstaget, så Emma får originalrigg igen. Nu får han som han vill. Emma blir som originalriggen var ritad. Men mina 120 kilo ankarkätting tillsammans med 17 kilo bruce-ankare i stäven, de ligger kvar, vad han än säger. :-)
Lars-Olof Norlin seglar Emma hösten 2009

Fast kommer han och seglar Emma igen, och seglar ifrån både stort och smått med henne igen, då kanske jag ångrar mig igen. Man skall aldrig säga aldrig. 

Jag har en viss annan fortissimo vid namn Agraff, som seglar retfullt snabbt på 24-timmarsseglingarna, men så har hon ingen kätting i näsan som väntar på att ankra henne i en djup vik i Skottland.

Emma har 120 kilo kätting i stäven, för vi skall till Skottland och undersöka många djupa vikar snart hoppas jag. Fast först skall jag segla till Island nästa sommar, och då får Emma vara i Sverige.

Men innan dessa har jag minst två roliga utsjöskepparkurser att undervisa, och förhoppnignsvis lära mig nya saker, inte bara lära ut. I kväll har de 14 anmälda deltagarna till höstens kurs fått mail om vad de skall läsa på. Vill du ha ett boktips inför hösten, hittar du det här. Kursen är fulltecknad, så nu är det en kurs till våren som gäller om du har funderat på att gå.

Nu är det dags för en nya arbetsvecka, så se´gla ut!

Leta i den här bloggen