lördag 5 november 2011

Finns det något bättre?

Nawica om natten, när alla andra har gått hem.
Jag har precis kommit hem efter kvällens navigationstur med mina kustskepparelever. De har lagt ut kurser, planerat rutter, styrt så att den gröna lanternan kommit mot den gröna fyrsektorn och vise versa med den röda sektorn. För att inte tala om hur duktiga de var att gå ut och in på ett förspring. Det är sådana här kvällar jag kan leva på rätt länge. När vi lade till vid 23.30-tiden skickade jag genast hem dem, trots att flera av dem protesterade och ville hjälpa till att göra klart båten.  Jag svarade dem artigt att de behövde åka hem och sova, för de skall orka hela dagen i morgon. Det är visserligen sant, men jag gillar att vara kvar ensam i Nawica, fixa och dona med tamparna, kolla fendrarna och bara sitta och njuta en stund av stillheten som lägrar sig. Nawica känns nästan lika mycket hemma som ombord på Emma. Så när jag sakta något motvilligt beger mig mot stan och lägenheten, längtar jag redan tillbaka.  Tur att det inte är långt tills nästa tur, för det är en del av vardagslyckan att få vara ute på vattnet med elever ombord på Nawica.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Leta i den här bloggen